Nu har jag äntligen fått hem akrylskivorna, plisségardinerna och syreabsorbenterna. Att få hem akrylskivorna var mer problematiskt än trodde det skulle bli och jag kan lugnt konstatera att min tjänstebil är rätt så underdimensionerad. Men man får jobba med det man har att tillgå och det löste sig till slut. Nu längtar jag ännu mer upp till BOL Norr så jag kan testa om akrylskivorna passar, kan fungera som innanfönster och vad de i så fall ger för resultat.
Lite mer torrvaror har också blivit förpackade. Det blev ca 12 kg havregryn, 6 kg socker och  4 kg gula ärtor som förpackades. En titt på kaloriinventeringen visar att jag gott och väl ligger över målet att ha mat för två år. Det även var extrapris på Soldatens Ärtsoppa så jag köpte på mig ett gäng konserver att rotera med, och det är så jag planerar att göra framöver. Nu lovar jag att försöka släppa maten och istället fokusera på allt det andra.
I övrigt är det mest småsaker jag pysslar med. Det känns mest som att jag går och väntar på att få semester så jag kan få tillbringa lite mer tid uppe i stugan och kanske till och med få något vettigt gjort. Bland mycket annat så finns det underhållsarbete på byggnaderna som måste tas hand om innan nästa vinter och det vore väldigt skönt att komma igång på allvar med röjning och beredning av odlingslotter.
Men just nu känns det mesta bara frustrerande och helt ärligt finner jag väldigt lite glädje i något alls. Det är långa år kvar innan jag faktiskt kan flytta upp. Även om målet och drömmen är den samma vacklar min beslutsamhet just nu. Bristen på ork och energi är bedövande för inspirationen. Samtidigt vet jag, eller åtminstone hoppas jag, att det kommer vända när våren börjar sitt antågande. Fram tills dess gäller det bara att hålla ut.

Lite av det jag förpackat senaste veckorna