Det är lite svårt att begripa och det hela känns lite så lite overkligt, men nu är jag här, i stugan, BOL Norr, hemstället – och det för gott. Resan har varit lång och krokig. Ibland hopplös, ibland förvirrad, ibland… Continue Reading →
Nu är det snart dags. Två arbetsdagar kvar. Från och med onsdag är jag permanent bosatt i min stuga, i det som en gång var BOL Norr, det som snart är mitt hem. Under tiden har jag försökt få någon… Continue Reading →
Nu kan jag så äntligen pusta ut och konstatera att det mesta börjar falla på plats, vilket också för med sig att stressnivåerna börjar sjuka tillbaka och livet så sakteliga börjar normaliseras. Det har inte varit utan fadäser, med de… Continue Reading →
Två månader. Nedräkningen har nu börjat på riktigt. Det finns inte längre några oklarheter eller okända parametrar. Allt är klart. Till och med jag själv börjar bli redo mentalt. Känslan är befriande och smått berusande. Prepping är ingen sprint utan… Continue Reading →
Det är lätt att generalisera. Först tänkte jag börja med att proklamera att det varit några riktiga helvetesår som passerat. Sedan insåg jag att det faktiskt inte är så enkelt. Ja, de senaste åren har varit jobbiga och många gånger… Continue Reading →
Det är kanske på sin plats för en kort uppdatering över vad som (inte) händer. Den korta versionen är att ingenting går enligt plan. Detta kan låta småaktigt och egocentriskt när vi är i den nuvarande situationen med Corona-pandemin och… Continue Reading →
Det är lätt att tänka att “tre månader är kort tid” och att man kan stå ut med det mesta. Ändå kan verkligheten komma som en kalldusch när man väl ger sig in i en “tillfällig lösning”. På sätt och… Continue Reading →
Bitterljuvt. Det är nog det ord som beskriver tillståndet just nu. Egentligen har jag aldrig rotat mig här, ändå har det varit en trygg hamn. Nu ekar det tomt i alla rum. Allt som återstår är en natt. Flytten ner… Continue Reading →
Om ni visste hur kopiöst trött jag är på att flytta. Inte för att jag skyller på någon annan än mig själv, men det gör inte hela proceduren mer njutbar. Samtidigt är detta bara ytterst tillfälligt, siktet är nu obehörigen… Continue Reading →
Så var det dags igen. Dags att flytta. Jag är helt ärligt så fruktansvärt trött på detta flyttande att det står mig upp i halsen. Men lika obönhörligen som solen går upp i morgon så tar jag mig på detta… Continue Reading →
© 2026 Urvaken — Powered by WordPress
Theme by Anders Noren — Up ↑