{"id":374,"date":"2015-01-28T10:32:41","date_gmt":"2015-01-28T08:32:41","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.wordpress.com\/?p=374"},"modified":"2015-01-28T10:32:41","modified_gmt":"2015-01-28T08:32:41","slug":"shtf-scenario-ekonomisk-kollaps","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2015\/01\/28\/shtf-scenario-ekonomisk-kollaps\/","title":{"rendered":"#SHTF-scenario – Ekonomisk kollaps"},"content":{"rendered":"

F\u00f6rst ut i min serie med SHTF (Shit Hit The Fan) scenarion \u00e4r den ekonomiska kollapsen. Fokus kommer att ligga p\u00e5 hur dollarn kollapsar och tappar sin status som st\u00f6rsta reservvaluta<\/a>. Att den svenska kronan kollapsar \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s m\u00f6jligt och konsekvenserna skulle vara enorma f\u00f6r Sverige och oss som bor h\u00e4r, men vid en dollarkollaps ber\u00f6rs i princip hela v\u00e4rlden, Sverige inkluderat.
\nDetta \u00e4r ett<\/strong> t\u00e4nkbart scenario av m\u00e5nga d\u00e4r vi ser en ekonomisk kollaps intr\u00e4ffa. Situationen \u00e4r mycket komplex och v\u00e4ldigt sv\u00e5r att \u00f6versk\u00e5da.
\nBakgrund<\/strong>
\nDen amerikanska dollarn (USD) \u00e4r v\u00e4rldens mest k\u00e4nda, st\u00f6rsta och generellt g\u00e5ngbara valuta. Vad som historiskt gett dollarn sitt v\u00e4rde har varit att en USD har varit inv\u00e4xlingsbar mot fysiskt guld, den s\u00e5 kallade guldmynt foten. Under \u00e5ren har detta gradvis urholkats och den 15 augusti 1971 beordrade d\u00e5varande president Nixon att dollarn inte l\u00e4ngre var v\u00e4rd n\u00e5got guld alls. Vad som sedan dess ger dollarn sitt v\u00e4rde \u00e4r tillit och psykologi, som med alla andra s\u00e5 kallade fiat-valutor. Den amerikanska milit\u00e4ren har varit, och \u00e4r fortfarande, en stor del av denna tillit och kan agera som garant f\u00f6r att f\u00f6rsvara amerikanska ekonomiska intressen. Den amerikanska dollarn har varit s\u00e5 g\u00e5ngbar att den oftast varit h\u00f6gt v\u00e4rderad i l\u00e4nder med svag ekonomi och i princip alltid fungerat som betalmedel trots en annan inhemsk valuta.
\nProblemet<\/strong>
\nGrunden till problemet med den amerikanska dollarn ligger i den s\u00e5 kallade digitala sedelpressen. Federal Reserve (som f\u00f6r \u00f6vrigt inte alls \u00e4r federal eller statlig) kan helt godtyckligt trycka hur mycket dollar som helst och eftersom dollarn \u00e5tnjuter privilegiet att vara en reservvaluta p\u00e5verkar detta inte n\u00e4mnv\u00e4rt dollarns v\u00e4rde – initialt. Mer dollar i omlopp betyder att den amerikanska staten skulds\u00e4tter sig. Varje dollar \u00e4r egentligen en IOU (I oue you = jag \u00e4r skyldig dig), en skuld sedel, med ett l\u00f6fte att bli \u00e5terbetalat med r\u00e4nta. Sedan k\u00f6per externa akt\u00f6rer dessa dollar (amerikanska statliga v\u00e4rdepapper, statsskuldsv\u00e4xlar) och blir lovade r\u00e4nta.
\nProblematiken ligger givetvis i hur dessa ska kunna betalas tillbaka. F\u00f6r att kunna betala tillbaka en dollar med r\u00e4nta beh\u00f6vs det skapas mer dollar, som i sin tur ska betalas tillbaka i framtiden med r\u00e4nta. En om\u00f6jlig spiral att bryta. Den amerikanska statsskulden \u00e4r i skrivande stund uppe i $17,894,944,500,000. F\u00f6r att l\u00e4sa ut det: sjutton biljoner, \u00e5ttahundranittiofyra miljarder, niohundrafyrtiofyra miljoner, femhundra tusen amerikanska dollar.
\nDet hade v\u00e4l varit illa nog om den amerikanska statsskulden var s\u00e5 h\u00f6g men minskade, men det g\u00f6r den inte. Se nedan graf.
\nVad vi ser \u00e4r n\u00e5got som kan liknas vid en parabolisk \u00f6kning. Intressant att notera \u00e4r ocks\u00e5 att statsskulden b\u00f6rjade \u00f6ka efter 1971, efter att guldmynt foten lyftes. I grafen g\u00e5r ocks\u00e5 att utl\u00e4sa att oavsett politiskt styre kan eller vill inte USA f\u00e5 ner statsskulden. Anledningen kan vara s\u00e5 enkel att varje dollar som skapas m\u00e5ste betalas med r\u00e4nta. \u00c5tstramningar och\u00a0 nedsk\u00e4rningar m\u00e5ste till och skattetrycket skulle s\u00e4kert \u00f6ka markant, n\u00e5got som \u00e4r politiskt sj\u00e4lvmord i USA.
\nDetta kan givetvis inte forts\u00e4tta. Inflationen \u00e4r en het debatt i USA och m\u00e5nga tvivlar starkt p\u00e5 de officiella siffrorna och pekar ist\u00e4llet p\u00e5 vardagliga varor (bensin, socker, mj\u00f6l, mj\u00f6lk, k\u00f6tt) som stigit kraftigt i pris. Men nya USD m\u00e5ste skapas f\u00f6r att kunna betala r\u00e4nta p\u00e5 statsskulden och sedan l\u00e5nas det lite till f\u00f6r att ha r\u00e5d med att l\u00f6pande utgifter.
\nTar man ner situationen p\u00e5 en privatekonomisk niv\u00e5 blir det hela mer l\u00e4ttbegripligt. T\u00e4nk dig att du har bel\u00e5nat alla dina tillg\u00e5ngar till bristningsgr\u00e4nsen och f\u00f6r att n\u00e4sta m\u00e5nad ha r\u00e5d med att betala r\u00e4ntorna l\u00e5nar du \u00e4nnu mer pengar. Dessutom m\u00e5ste du l\u00e5na pengar till att ha r\u00e5d med mat, drivmedel, f\u00f6rsk\u00e4rningar etc. Ingen bank skulle godk\u00e4nna ett s\u00e5dant beteende.
\nI bakgrunden har vi ocks\u00e5 de s\u00e5 kallade BRICS-l\u00e4nderna; Brasilien, Ryssland, Iran, Kina (eng. China) och Sydafrika. Dessa har beslutat sig f\u00f6r att sluta anv\u00e4nda den amerikanska dollarn vid handel. Just detta \u00e5sidos\u00e4tter dollarn som reservvaluta, det som ger dollarn s\u00e5 stark st\u00e4llning. Dessutom bunkrar dessa l\u00e4nders riksbanker guld i rekordfart. Allt f\u00f6r att ha en trygghet i sina ekonomier som inte \u00e4r beroende av dollarn.\u00a0 BRICS-l\u00e4nderna \u00e4r bland de st\u00f6rsta \u00e4garna av amerikanska statsskuldsv\u00e4xlar<\/a>. Som gr\u00e4dde p\u00e5 moset har v\u00e4ldigt m\u00e5nga l\u00e4nder stora m\u00e4ngder amerikanska dollar som valuta reserv.
\n\"\"
\nHistoriskt har v\u00e4ldigt f\u00e5 valutor i v\u00e4rlden fungerat som reservvaluta l\u00e4ngre \u00e4n 100 \u00e5r. Tittar man p\u00e5 grafen ser man att enbart Spanien och Storbritannien har lyckats l\u00e4ngre, och d\u00e5 bara med n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r. Snittet \u00e4r 94 \u00e5r, precis s\u00e5 l\u00e4nge som USA \u00e5tnjutit detta privilegium. Varje \u00e5r som g\u00e5r minskar den statistiska sannolikheten att den amerikanska dollarn kommer att forts\u00e4tta som reservvaluta.
\nKollapsen<\/strong>
\nHur en kollaps av dollarn skulle b\u00f6rja \u00e4r sv\u00e5rt att sia om. Kanske s\u00e4ljer BRICS-l\u00e4nderna alla sina statsskuldsv\u00e4xlar samtidigt i en koordinerad attack p\u00e5 dollarn f\u00f6r att inf\u00f6ra en ny reservvaluta. Kanske tappar marknaden helt sonika f\u00f6rtroende f\u00f6r dollarn och s\u00e4ljer av sina dollar till f\u00f6rdel f\u00f6r andra valutor. Oavsett anledning \u00e4r risken bed\u00f6mt stor att dollarn kommer att tappa sin status som reservvaluta och d\u00e5 ocks\u00e5 sitt v\u00e4rde.
\nNedan \u00e4r ett fiktivt scenario hur det skulle kunna g\u00e5 till vid en dollar kollaps.
\n