{"id":3666,"date":"2019-05-18T08:00:43","date_gmt":"2019-05-18T06:00:43","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.com\/?p=3666"},"modified":"2019-05-18T08:00:43","modified_gmt":"2019-05-18T06:00:43","slug":"alla-veckorna-som-gatt-del-16","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2019\/05\/18\/alla-veckorna-som-gatt-del-16\/","title":{"rendered":"Alla veckorna som g\u00e5tt &#8211; del 16"},"content":{"rendered":"<p>Dagarna b\u00f6rjade flyta samman. Vi var i princip f\u00e5ngar i stugan. Att g\u00e5 ut var det ingen som ens v\u00e5gade t\u00e4nka p\u00e5. Det radioaktiva dammolnet som dragit in och s\u00e5 sakteliga b\u00f6rjade f\u00e4lla sin giftiga last blockerade b\u00e5de solen och oss. Hum\u00f6ret var \u00e4nd\u00e5 bra s\u00e5h\u00e4r en vecka efter vi blivit inst\u00e4ngda.<br \/>\nRutiner b\u00f6rjade s\u00e5 sakta s\u00e4tta sig. Nu hade vi alltid en eldvakt \u00f6ver natten, dels f\u00f6r att h\u00e5lla v\u00e4rmen men ocks\u00e5 f\u00f6r om n\u00e5got of\u00f6rutsett skulle intr\u00e4ffa. Min far b\u00f6rjade skriva ner en loggbok varje morgon d\u00e4r han skrev ner utetemperatur, allm\u00e4nt v\u00e4der, vad geigerm\u00e4taren visade och eventuellt en kort notis om n\u00e5got annat av v\u00e4rde hade h\u00e4nt.<br \/>\nLjus blev en bristvara, inte bara ute, utan inne likas\u00e5. Solcellerna gav inte l\u00e4ngre n\u00e5gon laddning till den lilla batteribanken. Det enda som genererade lite elektricitet vad den lilla vinsnurran som verkade trivas bra i bl\u00e5sten. Prioriterat var fl\u00e4kten till torrtoaletten. \u00c4ven om vi \u00f6nskade ha de elektriska lamporna t\u00e4nda n\u00e4stan dygnet runt fick vi prioritera och vara ytterst sparsamma. V\u00e4rmeljus, stearinljus och oljelampor fungerade som komplement.<br \/>\nMin far hade papperslistor \u00f6ver den mat som fanns lagerst\u00e4lld, men han var \u00e4rlig nog att erk\u00e4nna att dessa listor antagligen inte st\u00e4mde fullt ut. All mat \u00e5ts utefter b\u00e4st f\u00f6re datum, inte efter variation eller vad vi var sugna p\u00e5. Vissa saker tog slut v\u00e4ldigt fort. Jag minns till exempel hur gott det var med att kunna ha mjukost p\u00e5 kn\u00e4ckebr\u00f6det till frukosten, men mjukost hade varit dyrt att k\u00f6pa in och saknade den l\u00e4ngre h\u00e5llbarheten som konserver hade.<br \/>\nDet gick ingen n\u00f6d p\u00e5 oss med mat. Om inventeringslistorna st\u00e4mde skulle vi kunna klara oss \u00f6ver ett \u00e5r. Det enda problemet jag d\u00e5 kunde se var att det var v\u00e4ldigt mycket pasta och ris men inte lika mycket annat. H\u00f6ll detta i sig l\u00e4nge fanns en \u00f6verh\u00e4ngande risk att vi skulle f\u00e5 \u00e4ta enbart ris eller pasta den sista tiden.<br \/>\nSom komplement till det vi \u00e5t fanns det ett ofantligt lager av multivitamin-tabletter, vilka vi alla drack ett glas av varje dag. Smaken var enligt f\u00f6rpackningen apelsin, men de smakade mest metalliskt och s\u00f6tningsmedel. Men till och med jag f\u00f6rstod vikten av att f\u00e5 i mig vitaminer och mineraler som dessa tabletter inneh\u00f6ll, trots att de smakade r\u00e4vgift.<br \/>\nTrots bra f\u00f6ruts\u00e4ttningar att \u00f6verleva rent fysiskt b\u00f6rjade den sj\u00e4lvp\u00e5tagna inl\u00e5sning f\u00e5 effekter p\u00e5 allas hum\u00f6r. F\u00f6rst m\u00e4rktes det s\u00e5 klart p\u00e5 kusinerna, som oftare och oftare hamnade i br\u00e5k med varandra. Detta i sin tur ledde till frustration och ilska hos min faster och hennes man, som sedan spillde \u00f6ver p\u00e5 oss \u00f6vriga. Det var inte s\u00e5 mycket \u00f6ppna konflikter som ett mer svenskt l\u00e5gintensivt, passivt aggressivt tillst\u00e5nd. Alla var l\u00e4ttretliga helt enkelt.<br \/>\n\u00c4nd\u00e5 fanns det gott om saker att h\u00e5lla oss sysselsatta ut\u00f6ver alla vardagssysslor. Det fanns hyllmeter med b\u00f6cker. Inte bara s\u00e5dant som min far var intresserad av som sj\u00e4lvhush\u00e5llning, jakt, matlagning och annat praktiskt. Det fanns ocks\u00e5 gott om sk\u00f6nlitteratur i alla dess former och en stor portion barnb\u00f6cker. Ut\u00f6ver b\u00f6cker fanns d\u00e4r s\u00e4llskapsspel, pysselb\u00f6cker, ritpapper, kortlekar och till och med lite leksaker f\u00f6r barnen.<br \/>\nMen vi var vana med att konstant och direkt kunna f\u00e5 v\u00e5ra underh\u00e5llningsbehov tillfredsst\u00e4llda p\u00e5 ett s\u00e4tt som nu var helt om\u00f6jligt. Vi blev tvungna att ha tr\u00e5kigt. N\u00e5got jag fram tills d\u00e5 egentligen aldrig upplevt. K\u00e4nslan var extremt obehaglig och bidrog definitivt till min egen retlighet. Ofta f\u00f6ll jag ner i en slags melankoli blandat med frustration och ilska \u00f6ver hela situationen.<br \/>\n\u00c4ven er farmor p\u00e5verkades tydligt. Hon drog sig undan, talade s\u00e4llan utan satt mest p\u00e5 en stol vid ett f\u00f6nster och stirrade ut, f\u00f6rlorad i den gr\u00e5a v\u00e4rlden utanf\u00f6r. Ibland kom den unga sch\u00e4fern \u00f6ver och lade sitt huvud i hennes kn\u00e4 som f\u00f6r att tr\u00f6sta. Hon brukade f\u00f6rstr\u00f6tt klappa hunden utan att ta bort blicken fr\u00e5n vad det nu var hon tittade p\u00e5 d\u00e4r ute i den gr\u00e5, skuggl\u00f6sa v\u00e4rlden.<br \/>\nTrots att stugan har tv\u00e5 v\u00e5ningar och flera rum var det n\u00e4stan om\u00f6jligt att f\u00e5 vara ifred. Enda g\u00e5ngen jag kunde f\u00e5 vara f\u00f6r mig sj\u00e4lv var n\u00e4r jag beh\u00f6vde g\u00e5 p\u00e5 toaletten. Ibland l\u00e5ste jag in mig d\u00e4r \u00e4nd\u00e5, trots att jag inte hade n\u00e5gra behov att utf\u00f6ra, bara f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gra minuter helt f\u00f6r mig sj\u00e4lv. Surret av fl\u00e4kten som torkade den fasta avf\u00f6ringen blev n\u00e4stan som en hypnotiserande s\u00e5ng.<br \/>\nEfter ett par dagar blev det uppenbart att vi skulle beh\u00f6va hantera soporna p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt. Konservburkar diskades och st\u00e4lldes i en kartong f\u00f6r eventuell framtida anv\u00e4ndning. Allt papper och kartong eldades upp. Alla f\u00f6rpackningar sk\u00f6ljdes noga ur f\u00f6r att inte matrester skulle ruttna, f\u00f6r att sedan samlas i sops\u00e4ckar. F\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet vi varit s\u00e5 vana att ha till sopor f\u00f6r\u00e4ndrades i grunden. Ingenting kastades i on\u00f6dan.<br \/>\nAllt tar s\u00e5 mycket l\u00e4ngre tid n\u00e4r det inte finns tillg\u00e5ng till de moderna bekv\u00e4mligheterna vi var s\u00e5 vana vid. En s\u00e5dan sak som varmt vatten var en st\u00e4ndig k\u00e4lla till frustration d\u00e5 det aldrig fanns nog. N\u00e4stan konstant stod en tiolitersgryta p\u00e5 vedspisen full med vatten till disk, tv\u00e4tt eller hygien. Om det fanns n\u00e5got jag saknade s\u00e5 var det rinnande varmvatten. En tidigare s\u00e5 sj\u00e4lvklar sak som nu f\u00f6rvandlades till ren lyx.<br \/>\n<em><a href=\"https:\/\/urvaken.com\/prepping\/alla-veckorna-som-gatt\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Ett index \u00f6ver alla delar finns h\u00e4r<\/a>, s\u00e5 det blir lite l\u00e4ttare att l\u00e4sa i efterhand.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dagarna b\u00f6rjade flyta samman. Vi var i princip f\u00e5ngar i stugan. Att g\u00e5 ut var det ingen som ens v\u00e5gade t\u00e4nka p\u00e5. Det radioaktiva dammolnet som dragit in och s\u00e5 sakteliga b\u00f6rjade f\u00e4lla sin giftiga last blockerade b\u00e5de solen och&#8230; <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2019\/05\/18\/alla-veckorna-som-gatt-del-16\/\">Continue Reading &rarr;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3692,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[2,17],"tags":[52,237],"class_list":["post-3666","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-alla-veckorna-som-gatt","category-preppning","tag-alla-veckorna-som-gatt","tag-fiktion"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/under_the_cloud.jpg?fit=1920%2C1080&ssl=1","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3666","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3666"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3666\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3692"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3666"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3666"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3666"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}