{"id":3518,"date":"2019-04-13T09:00:51","date_gmt":"2019-04-13T07:00:51","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.com\/?p=3518"},"modified":"2019-04-13T09:00:51","modified_gmt":"2019-04-13T07:00:51","slug":"alla-veckorna-som-gatt-del-11","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2019\/04\/13\/alla-veckorna-som-gatt-del-11\/","title":{"rendered":"Alla veckorna som g\u00e5tt – del 11"},"content":{"rendered":"

Jag vaknade av en bl\u00f6t hundtunga p\u00e5 mitt ansikte och en allvarlig flickr\u00f6st som proklamerade att det minsann var dags att g\u00e5 upp nu. Minns jag r\u00e4tt hade jag en fruktansv\u00e4rd huvudv\u00e4rk. Till min f\u00f6rv\u00e5ning hade er farmor redan g\u00e5tt upp. Av gammal vana tog jag upp mobiltelefonen f\u00f6r att se vad klockan var, men den var nu urladdad. Min yngsta kusin stod fortfarande i d\u00f6rren med armarna i sidorna och undrade om jag skulle sova hela dagen. Sedan f\u00f6rsvann hon iv\u00e4g med hunden.
\nV\u00e4l uppe och p\u00e5kl\u00e4dd fick jag genast order av min faster att g\u00e5 ut f\u00f6r f\u00f6r att hj\u00e4lpa min far. Det var en vacker dag. Klarbl\u00e5 himmel och vindstilla, sn\u00f6n s\u00e5g ut att sm\u00e4lta och p\u00e5 sina h\u00e5ll syntes fl\u00e4ckar av brunt gr\u00e4s. Ute stod min far borta vid vedboden och kl\u00f6v ved. Bredvid honom stod min fasters man och fyllde en korg med ved f\u00f6r att ta in. Min far slutade inte svinga yxan utan bad, eller snarare beordrade, mig att g\u00e5 in till h\u00f6nsen och h\u00e4mta \u00e4gg. N\u00e4r jag protesterade att jag aldrig gjort det f\u00f6rut svarade han bara att det verkligen var p\u00e5 tiden att jag l\u00e4rde mig det.
\nIdag verkar det s\u00e5 m\u00e4rkligt att det funnits en tid d\u00e5 jag inte hade n\u00e5gon som helst aning om hur h\u00f6ns sk\u00f6ts om. D\u00e5 hade jag nog inte ens h\u00e5llit i en h\u00f6na, plockat \u00e4gg eller utfodrat, \u00e4n mindre slaktat, rensat och plockat. Ska jag vara helt \u00e4rlig s\u00e5 var jag lite r\u00e4dd f\u00f6r h\u00f6nsen. T\u00e4nk om de blev arga n\u00e4r jag tog deras \u00e4gg och de bet mig? F\u00f6r mig hade \u00e4gg varit n\u00e5got man k\u00f6pte i aff\u00e4ren, kritvita och rena. Kliniskt, som all annan mat.
\nH\u00f6nshuset \u00e4r det samma som idag, fast utan tillbyggnaden vid sidan. Lyckligtvis var h\u00f6nsen inte ilskna utan l\u00e4t mig i lugn och ro plocka \u00e4ggen. Min faster tog \u00e4ggen och jag gick ut igen. Ved kl\u00f6vs p\u00e5 l\u00f6pande band borta vid vedboden. Jag satte mig p\u00e5 en stol som stod mot husv\u00e4ggen i morgonsolen och f\u00f6rs\u00f6kte samla tankarna. Allt hade g\u00e5tt s\u00e5 fort de sista dagarna och jag beh\u00f6vde verkligen tid att bara komma ikapp.
\nDet slog mig hur lite jag egentligen visste om vad som h\u00e4nt. Ett \u00f6gonblick t\u00e4nkte jag g\u00e5 till vedboden och h\u00f6ra efter, men kom sedan att t\u00e4nka p\u00e5 att bilen fortfarande var full med packning. Att inte byta kl\u00e4der varje dag var en ovanlighet och jag minns att jag tyckte jag k\u00e4nde mig \u00e4cklig, smutsig. Packningen lyfte jag in i v\u00e5rt lilla rum och n\u00e4r jag var klar stannade jag i k\u00f6ket med min faster som h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6rbereda frukosten.
\nJag undrade om hon visste var min sambo tagit v\u00e4gen. Tydligen hade den yngsta kusinen f\u00e5tt feber under natten s\u00e5 min k\u00e4resta var med henne p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen. Den lilla kusinen hade inte accepterat n\u00e5gon annan \u00e4n henne eller min faster. Jag skakade p\u00e5 huvudet och t\u00e4nkte att barn allt \u00e4r konstiga.
\nSnart var vi alla samlade runt k\u00f6ksbordet f\u00f6r att \u00e4ta frukost. Bara sjuklingen och min sambo var kvar p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen. Frukosten hade min faster tillagat p\u00e5 vedspisen och det blev \u00e4ggr\u00f6ra, makrill i tomats\u00e5s, kn\u00e4ckebr\u00f6d och kaffe eller te. Under frukosten harklade sig min far och sk\u00f6t demonstrativt undan sin talrik, som f\u00f6r att markera att han skulle h\u00e5lla ett tal. N\u00e5gonstans sk\u00e4mdes jag, s\u00e5d\u00e4r ton\u00e5rsaktigt som man g\u00f6r \u00f6ver sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Men detta var inget tal. Ist\u00e4llet f\u00f6rs\u00f6kte min far besvara min outtalade fr\u00e5ga; vad som faktiskt h\u00e4nt och vad som skulle h\u00e4nda h\u00e4r n\u00e4st.
\nP\u00e5 s\u00e4tt och vis var detta \u00e4n mer skr\u00e4mmande att h\u00f6ra \u00e4n den sk\u00e4rrade reportern i radion.
\nN\u00e5got jag inte vetat om min far var vilket brett kontaktn\u00e4t han haft. Via det gemensamma intressen hade han tr\u00e4ffat en m\u00e4ngd olika m\u00e4nniskor fr\u00e5n n\u00e4stan lika m\u00e5nga olika yrken och delar av landet. Det gemensamma intresset var “prepping” och s\u00e4kerhetspolitik. Gubben ber\u00e4ttade om hur de i olika inofficiella forum, oftast via internet, diskuterade dessa \u00e4mnen och delade med sig av erfarenheter och kunskap.
\n\u00c4ven om han var v\u00e4ldigt tydlig med att de inte hade ens en br\u00e5kdel den samlade bilden hade de kunnat pussla ihop vissa saker f\u00f6r att \u00e5tminstone kunnat skissa fram en hypotes. Han fick den d\u00e4r typiska rynkan mellan \u00f6gonbrynen som tydligt ber\u00e4ttade om hur han koncentrerade sig. Det fanns ingen tydlig b\u00f6rjan. Allt hade skett s\u00e5 smygande att ingen direkt uppfattat vad som h\u00e4nde. Varje h\u00e4ndelse hade lett till ett nytt normall\u00e4ge. Havererade datorsystem h\u00e4r, ett str\u00f6mavbrott d\u00e4r. Smittat vatten, upplopp, st\u00f6rningar av radar, saboterade transformatorstationer, signalfel f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen, inst\u00e4llda flyg till f\u00f6ljd av utslagna ledningssystem. Men aldrig allt p\u00e5 en g\u00e5ng. Ibland gick det m\u00e5nader mellan.
\nSakta blev st\u00f6rningarna mer frekventa. Men utdraget \u00f6ver \u00e5r var det inget som gemene man reagerade p\u00e5. Milit\u00e4rens underr\u00e4ttelsetj\u00e4nst varnade. S\u00e4kerhetspolisen varnade. Ingen tog n\u00e5got p\u00e5 allvar, f\u00f6r ingenting hade ju h\u00e4nt som p\u00e5verkade n\u00e5gon mer \u00e4n tillf\u00e4lligt. Demonstrationerna och upploppen hade de inte lyckats f\u00e5 n\u00e5gon klarhet i. Kanske var det en del i ett s\u00e4tt att underbl\u00e5sa missn\u00f6je, kanske f\u00f6r att sprida ut de redan tunna resurserna \u00e4n mer. Kanske var de verkligen en yttring av \u00e4rligt missn\u00f6je.
\nStr\u00f6mavbrotten var d\u00e4remot inte spontana. De var ett led i cyberkrigf\u00f6ring – digitalt krig med datorer, v\u00e4ldigt f\u00f6renklat. Sedan verkar det som att dessa attacker helt g\u00e5tt \u00f6ver styr. Misstanken om att ett datorvirus med artificiell intelligens skapat av n\u00e5gon av stormakterna kommit ut i det vilda blev \u00e4n mer p\u00e5tagliga n\u00e4r i princip alla l\u00e4nder drabbades av avbrott. Givetvis skyllde alla p\u00e5 alla. Ryssland och Kina anklagade NATO, som skickade samma anklagelser i retur. Alla l\u00e4nder b\u00f6rjade sedan v\u00e4ldigt snabbt mobilisera sina milit\u00e4ra styrkor. Givetvis tolkades detta som att “fienden” planerade f\u00f6r n\u00e5got. Eskalationen gick otroligt fort. Sedan kom rapporten om ett k\u00e4rnvapenanfall mot S:t Petersburg.
\nS\u00e5 l\u00e5ngt kunde jag f\u00f6rst\u00e5. Trots allt hade vi h\u00f6rt den sista nyhetss\u00e4ndningen. Vad min far sedan ber\u00e4ttade var som om han hade levererat min d\u00f6dsdom.
\nEtt index \u00f6ver alla delar finns h\u00e4r<\/a>, s\u00e5 det blir lite l\u00e4ttare att l\u00e4sa i efterhand.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag vaknade av en bl\u00f6t hundtunga p\u00e5 mitt ansikte och en allvarlig flickr\u00f6st som proklamerade att det minsann var dags att g\u00e5 upp nu. Minns jag r\u00e4tt hade jag en fruktansv\u00e4rd huvudv\u00e4rk. Till min f\u00f6rv\u00e5ning hade er farmor redan g\u00e5tt… Continue Reading →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3614,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[2,17],"tags":[52,237],"class_list":["post-3518","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-alla-veckorna-som-gatt","category-preppning","tag-alla-veckorna-som-gatt","tag-fiktion"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/boom.jpg?fit=1673%2C1080&ssl=1","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3518","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3518"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3518\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3614"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3518"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3518"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3518"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}