{"id":3223,"date":"2019-02-16T09:00:00","date_gmt":"2019-02-16T08:00:00","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.com\/?p=3223"},"modified":"2019-02-16T09:00:00","modified_gmt":"2019-02-16T08:00:00","slug":"alla-veckorna-som-gatt-del-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2019\/02\/16\/alla-veckorna-som-gatt-del-3\/","title":{"rendered":"Alla veckorna som g\u00e5tt – Del 3"},"content":{"rendered":"

Det var jag som roterade, av skratt, n\u00e4r farsgubben f\u00f6rklarade att han hade ett f\u00f6rr\u00e5d med konserver som han “roterade ut” lite p\u00f6 om p\u00f6. Vad i all sin dar skulle det vara bra f\u00f6r? Jag f\u00f6rstod verkligen inte och f\u00f6rklaringen, att det kunde vara bra och ha om n\u00e5got h\u00e4nde, st\u00e4rkte bara min tro att gubben verkligen var en riktig kuf. T\u00e4nk s\u00e5 ung och naiv jag varit. Bara f\u00f6r att jag inte f\u00f6rstod s\u00e5 ans\u00e5g jag det per automatik vara fel.
\n\u00c5ter gick n\u00e5gra \u00e5r. Min studietid b\u00f6rjade n\u00e4rma sig slutet. Jag tr\u00e4ffade er farmor n\u00e5got \u00e5r innan jag tog studenten. Det var tydligen viktigt att g\u00f6ra det, att ta studenten. Det gjorde man n\u00e4r man hade g\u00e5tt i skola i tretton \u00e5r. De sista tre \u00e5ren fick man v\u00e4ja en mer specialiserad inriktning. Jag valde att studera sjukv\u00e5rd. Att f\u00e5 jobb inom sjukv\u00e5rden var l\u00e4tt d\u00e5 och eftersom jag verkligen inte ville studera mer tyckte jag det var ett bra s\u00e4tt att snabbt komma vidare i livet. S\u00e5 studenten kom och gick. Alla dessa lyckliga m\u00e4nniskor, redo att ta sig an en ljusnande framtid. Om vi bara vetat vad som v\u00e4ntade hade det varit betydligt mer passande med grav\u00f6l.
\nEr farmor och jag flyttade mer eller mindre ihop hemma hos mig och min fars l\u00e4genhet. Vi fick f\u00f6r det mesta vara ifred eftersom han f\u00f6r det mesta h\u00f6ll sig f\u00f6r sig sj\u00e4lv, f\u00f6rutom n\u00e4r vi skulle \u00e4ta. L\u00e4genheten var stor s\u00e5 vi kunde ta tv\u00e5 rum i besittning f\u00f6r oss sj\u00e4lva. P\u00e5 v\u00e5ren och sommaren fick vi ofta tillf\u00e4llen att vara helt ensamma p\u00e5 helgerna d\u00e5 far \u00e5kte upp till sin stuga i de Norrl\u00e4ndska skogarna.
\nIronin \u00e4r stor i vad jag nu kommer ber\u00e4tta. Bara en enda g\u00e5ng var jag med upp till den d\u00e4r stugan. En r\u00f6d stuga med vita knutar mitt i skogen, mitt i ingenstans. Det var igenvuxet och i princip alla bekv\u00e4mligheter saknades. Och jag hatade att vara d\u00e4r. Det fanns inget att g\u00f6ra och inga att prata med. Hela bilen var lastad med prylar och pinaler, kassar med gud-vet-vad. Jag fick husera i lillstugan och l\u00e5g mest d\u00e4r p\u00e5 s\u00e4ngen och surade. Det fanns ju inte ens n\u00e5got internet v\u00e4rt namnet. Tokgubben verkade dock stortrivas och han verkade vara p\u00e5 ett ovanligt bra hum\u00f6r, precis som att en stor b\u00f6rda l\u00e4mnat honom och att han \u00e4ntligen kunde andas. Sj\u00e4lv tittade jag surt ut i duggregnet och lovade mig sj\u00e4lv att aldrig mer komma dit.
\nEfter studenten fick jag direkt jobb p\u00e5 ett \u00e4ldreboende. Till en b\u00f6rjan var omst\u00e4llningen enorm, men bel\u00f6ningen i form av pengar in p\u00e5 kontot varje m\u00e5nad var v\u00e4rt allt slit. Jag var fri och kunde st\u00e5 p\u00e5 egna ben. S\u00e5 jag friade till min blivande fru och vi f\u00f6rlovade oss. Framtiden var lika ljus, hoppfull och underbar som den f\u00f6rsta sommarkv\u00e4llen vi satt p\u00e5 balkongen och beundrade v\u00e5ra ringar. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i livet k\u00e4nde jag genuin lycka.
\nSj\u00e4lvklart blev livet \u00e5ter till vardag, som det alltid blir. Tr\u00f6tta mornar, tr\u00f6tta kv\u00e4llar. Till och med min annars s\u00e5 morgonpigga far verkade tr\u00f6tt. Nu tr\u00e4ffade jag honom \u00e4n mindre eftersom jag jobbade b\u00e5de kv\u00e4llar och helger. Lika s\u00e5 tr\u00e4ffade jag min \u00e4lskade mindre \u00e4n n\u00e5gonsin. Hon hade f\u00e5tt jobb i den lokala aff\u00e4ren och v\u00e5ra scheman passade inte alls ihop. Det k\u00e4ndes som om vi aldrig tr\u00e4ffades och n\u00e4r vi v\u00e4l gjorde det var det oftast n\u00e5gra timmar p\u00e5 kv\u00e4llen n\u00e4r en av oss nyss kommit hem och var i regel helt utmattad.
\nN\u00e4r v\u00e4l ljuset f\u00f6rsvann den h\u00f6sten trodde jag aldrig det skulle komma tillbaka. Det var gr\u00e5tt och mulet p\u00e5 dagarna, p\u00e5 kv\u00e4llarna var det klart och iskallt. Men det var alltid m\u00f6rkt. Bristen p\u00e5 sol tog ut sin r\u00e4tt p\u00e5 allas hum\u00f6r. Ljuset fr\u00e5n bildsk\u00e4rmarna var ett uselt substitut. Jag orkade inte bry mig om vad som h\u00e4nde ute i v\u00e4rlden, men p\u00e5 jobbet pratade dom om stora demonstrationer i Stockholm, G\u00f6teborg och Malm\u00f6. Vad dom som protesterade var s\u00e5 uppr\u00f6rda \u00f6ver struntade jag i, utan fokuserade i st\u00e4llet p\u00e5 att inte somna med kaffekoppen i handen. Den bittra svarta drycken var som ett slag i ansiktet, men h\u00f6ll mig ovanf\u00f6r vattenytan, hur \u00e4ckligt det \u00e4n var.
\nStrax innan jul blev hela min v\u00e4rld med ens lite ljusare. Er gammelfarfar ber\u00e4ttade att han f\u00e5tt jobb uppe i Norrland och att han t\u00e4nkte flytta dit och bos\u00e4tta sig i stugan. B\u00e4st av allt var att vi skulle f\u00e5 l\u00e4genheten! V\u00e5rt egna hem. Det var den b\u00e4sta julklappen jag n\u00e5gonsin f\u00e5tt. K\u00e4nslan fr\u00e5n balkongen var tillbaka och allt var gott.
\nEtt index \u00f6ver alla delar finns h\u00e4r<\/a>, s\u00e5 det blir lite l\u00e4ttare att l\u00e4sa i efterhand.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det var jag som roterade, av skratt, n\u00e4r farsgubben f\u00f6rklarade att han hade ett f\u00f6rr\u00e5d med konserver som han “roterade ut” lite p\u00f6 om p\u00f6. Vad i all sin dar skulle det vara bra f\u00f6r? Jag f\u00f6rstod verkligen inte och… Continue Reading →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":3423,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[2,17],"tags":[52,237],"class_list":["post-3223","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-alla-veckorna-som-gatt","category-preppning","tag-alla-veckorna-som-gatt","tag-fiktion"],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2019\/02\/Ring.jpg?fit=1301%2C1080&ssl=1","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3223","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3223"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3223\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3423"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3223"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3223"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3223"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}