![\"\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.lan\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/msh80_eruption_mount_st_helens_05-18-80-e1525164467462.jpg\")
<\/a>Mout St helens. By Austin Post, USGS [Public domain], via Wikimedia Commons<\/p><\/div>Den som planerade att flyga i april 2010 kommer garanterat ih\u00e5g hur ett vulkanutbrott l\u00e5ngt borta kan p\u00e5verka vardagen. P\u00e5 Island vaknade vulkanen Eyjafjallaj\u00f6kull<\/a> 21 mars 2010 och kastade ut m\u00e4ngder med vulkanisk aska som bildade ett enormt askmoln, vilket sedan spred sig \u00f6ver Europa och ledde till att en stor del av flygtrafiken blev st\u00e5ende under n\u00e5gra dagar i april 2010. Utbrottet var trots detta litet och inga m\u00e4nniskor kom till skada. P\u00e5 Island hade alla m\u00e4nniskor i riskzonen evakuerats en vecka innan. Pyroklastiskt fl\u00f6de. By C.G. Newhall [Public domain], via Wikimedia Commons<\/p><\/div>Det finns dock n\u00e5got \u00e4n v\u00e4rre. VEI 8. Forskare menar att ett s\u00e5dant utbrott skulle f\u00e5 globala effekter v\u00e4rre \u00e4n ett k\u00e4rnvapenkrig. Lyckligtvis \u00e4r dessa v\u00e4ldigt ovanliga. Olyckligtvis har vi tiden mot oss. Yellow Stone<\/a>, som kanske \u00e4r den mest k\u00e4nda supervulkanen, har under de senaste 2,5 miljoner \u00e5ren haft utbrott vart 600000:e \u00e5r och har nu g\u00e5tt cirka 640000 \u00e5r sedan det senaste. Nu finns det inga definitiva tecken p\u00e5 att ett utbrott \u00e4r n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende och risken att det skulle h\u00e4nda under din eller min livstid \u00e4r ytterst sm\u00e5. Om vi nu skulle ha oturen att s\u00e5 sker kommer vi att f\u00e5 uppleva en extrem vulkanvinter<\/a> som skulle f\u00e5 1815 \u00e5rs variant att blekna i j\u00e4mf\u00f6relse. Den globala medeltemperaturen skulle sjunka med flera grader under kanske 10-30 \u00e5r (beroende p\u00e5 magnitud av utbrottet). En s\u00e5dan h\u00e4ndelse klassas av forskare som ett hot mot m\u00e4nskligheten. Effekterna g\u00e5r knappast att f\u00f6rutsp\u00e5 annat \u00e4n att de skulle bli katastrofala f\u00f6r hela v\u00e4rlden, inte bara f\u00f6r oss m\u00e4nniskor. Den som planerade att flyga i april 2010 kommer garanterat ih\u00e5g hur ett vulkanutbrott l\u00e5ngt borta kan p\u00e5verka vardagen. P\u00e5 Island vaknade vulkanen Eyjafjallaj\u00f6kull 21 mars 2010 och kastade ut m\u00e4ngder med vulkanisk aska som bildade ett enormt askmoln, vilket… Continue Reading →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[17,20],"tags":[89,651,669,729,740,825,920,958,975,976,982],"class_list":["post-2797","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-preppning","category-shtf","tag-beredskap","tag-prepping","tag-pyroklastiskt-flode","tag-scenarier","tag-shtf-scenario","tag-supervulkan","tag-utbrott","tag-vei","tag-vulkan","tag-vulkanexplosivitetsindex","tag-yellow-stone"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2797"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2797\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nVulkanutbrotts styrka m\u00e4ts i ett index kallat Volcanic Explosivity Index<\/a> (VEI), p\u00e5 svenska vulkanexplosivitetsindex. Klassificeringen tar h\u00e4nsyn till volymen pyroklastiskt material som vulkanen kastar ut, h\u00f6jden p\u00e5 askplymen och l\u00e4ngden p\u00e5 utbrottet. Skalan g\u00e5r fr\u00e5n 0 till 8, d\u00e4r 0 \u00e4r det l\u00e4gsta och minst farliga utbrottet (icke-explosivt) medans 8 \u00e4r det st\u00f6rta och farligaste (apokalyptiskt). Utbrottet som Eyjafjallaj\u00f6kull stod f\u00f6r 2010 klassades som VEI 4 (kataklysmiskt) och ber\u00e4knas kunna ske mer \u00e4n vart tionde \u00e5r, n\u00e5gonstans i v\u00e4rlden. Allts\u00e5 n\u00e5got ganska vanligt f\u00f6rekommande.
\nFarorna med ett vulkanutbrott \u00e4r m\u00e5nga. De mest uppenbara \u00e4r f\u00f6r de som befinner sig i utbrottets n\u00e4rhet. Men det st\u00f6rsta faran kommer inte fr\u00e5n lava som sakta flyter ner fr\u00e5n vulkanen utan fr\u00e5n det pyroklastiska fl\u00f6de<\/a> som f\u00f6reg\u00e5r sj\u00e4lva utbrottet. Detta moln av aska, giftiga gaser och sten r\u00f6r sig v\u00e4ldigt fort (upp till 700 km\/h) och \u00e4r fruktansv\u00e4rt varmt (upp till 1100 grader C). Beroende p\u00e5 utbrottets magnitud kan radien inom vilket det pyroklastiska fl\u00f6det n\u00e5r variera fr\u00e5n under 100 meter (VEI 0)\u00a0 till upp till \u00f6ver 25 kilometer (VEI 8). Ingenting kan \u00f6verleva inom denna radie n\u00e4r det pyroklastiska fl\u00f6det drar fram.
\nSett ur ett globalt perspektiv bor f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 m\u00e4nniskor i riskzonen f\u00f6r att drabbas av de direkta effekterna av ett vulkanutbrott, \u00e4ven ett av de mer kraftiga. Men det \u00e4r inte de direkta effekterna som vi h\u00e4r uppe i norden beh\u00f6ver oroa oss f\u00f6r. Trots allt finns det inga riktigt stora vulkaner direkt under v\u00e5ra f\u00f6tter. Det som verkligen st\u00e4ller till den vulkaniska askan som slungas upp i atmosf\u00e4ren och sprids \u00f6ver enorma omr\u00e5den. Givetvis blir effekten mer allvarlig ju st\u00f6rre utbrottet \u00e4r. 15 april 1815, p\u00e5 den Indonesiska \u00f6n Sumbawa, exploderade supervulkanen<\/a> Tambora<\/a>. Utbrottet har ber\u00e4knats som ett VEI 7 och slungade ut mellan 100 och 160 kubikkilometer aska. Detta askmoln spred sig runt om hela jordklotet och 1816 kallas f\u00f6r “\u00e5ret utan sommar”. Missv\u00e4xt, sjukdom och d\u00f6d f\u00f6ljde till f\u00f6ljd av en temperaturen sj\u00f6nk med mellan 0,4 -0,7 grader d\u00e5 askan i atmosf\u00e4ren blockerade solens str\u00e5lning att v\u00e4rma jorden och partiklarna band upp fukt vilket bidrog till extrem torka p\u00e5 sina h\u00e5ll p\u00e5 grund av uteblivet regn. Detta p\u00e5verkade \u00e4ven oss i Sverige och effekterna lade sig inte f\u00f6rr\u00e4n efter flera \u00e5r. Enligt rapporter fr\u00e5n den tiden varierade v\u00e4dret extremt med sn\u00f6 bland annat mitt i sommaren. Ett utbrott liknande Tambora ber\u00e4knas ske oftare \u00e4n vart 1000:e \u00e5r.
\n<\/a>
\nAtt \u00f6verleva ett VEI 8-utbrott ter sig osannolikt. Inte p\u00e5 grund av de direkta effekterna utan av de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6ljer. Rent krasst kommer det inte att g\u00e5 att odla, jaga, fiska annat \u00e4n i mycket begr\u00e4nsad omfattning. Vatten kommer att kontamineras av aska och vulkanaska<\/a> \u00e4r mycket farligt. All luft m\u00e5ste ocks\u00e5 filtreras d\u00e5 askan annars l\u00e4gger sig som ett sediment i lungorna som inte g\u00e5r att hosta upp eller p\u00e5 annat s\u00e4tt f\u00e5 bort. Det som g\u00f6r det hela s\u00e5 \u00f6verv\u00e4ldigande \u00e4r tidsaspekten. Det kanske hade g\u00e5tt att klara under en kortare tid, men nu pratar vi m\u00e5nga, m\u00e5nga \u00e5r innan askmolnet l\u00e4gger sig samt \u00e4nnu l\u00e4ngre tid med extrem kyla.
\nMed det sagt finns det ingen som med s\u00e4kerhet kan s\u00e4ga exakt hur ett s\u00e5dant scenario skulle utspela sig. Det beror p\u00e5 massor med variabler och att bara ge upp f\u00f6r att n\u00e5got s\u00e5dant sker \u00e4r ju lite kontraproduktivt om man ska kalla sig prepper. Dock b\u00f6r man vara mycket medveten om risker, konsekvenser och sannolikheter. Det finns s\u00e4kert v\u00e4ldigt mycket mer att till\u00e4gga och jag h\u00e4vdar verkligen inte att jag kan allt, eller ens en br\u00e5kdel, kring \u00e4mnet. Dock verkar alla forskare helt \u00f6verens om att ett VEI 8-utbrott kommer att ske, n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden. Fr\u00e5gan \u00e4r bara n\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"