{"id":23,"date":"2013-11-05T08:22:50","date_gmt":"2013-11-05T06:22:50","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.wordpress.com\/?p=23"},"modified":"2013-11-05T08:22:50","modified_gmt":"2013-11-05T06:22:50","slug":"inflation-och-vad-som-ger-pengar-dess-varde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2013\/11\/05\/inflation-och-vad-som-ger-pengar-dess-varde\/","title":{"rendered":"Inflation och vad som ger pengar dess v\u00e4rde"},"content":{"rendered":"<blockquote><p>Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr.<\/p><\/blockquote>\n<p>L\u00e5t mig \u00e5terigen ta er med i min egen tankev\u00e4rld och hur det visade sig att jag hela tiden blev fattigare.<br \/>\nSom liten minns jag v\u00e4l hur min mormor gav mig fyra kronor f\u00f6r att k\u00f6pa en Storstrut. Detta var 1981 och det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag har ett minne av att f\u00e5 s\u00e5 mycket pengar. Fyra kronor var v\u00e4ldig mycket pengar d\u00e5, s\u00e4rskilt om man inte \u00e4r s\u00e5 v\u00e4ldigt gammal.<br \/>\nPengar. Vad \u00e4r egentligen pengar? Tittar man p\u00e5 <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Betalningsmedel\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Wikipedia<\/a> s\u00e5 hittar man f\u00f6ljande information:<br \/>\n<em>&#8220;F\u00f6r att pengar ska fungera som betalningsmedel m\u00e5ste pengarna vara delbara i mindre enheter, deras v\u00e4rde n\u00e5gorlunda konstant, deras form standardiserad s\u00e5 att dess v\u00e4rde l\u00e4tt s\u00e4kerst\u00e4lls, det m\u00e5ste vara godk\u00e4nt p\u00e5 tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga platser f\u00f6r att kunna bytas mot andra varor, och de m\u00e5ste vara l\u00e4tta att ta med sig.&#8221;<\/em><br \/>\nNu t\u00e4nker jag vara s\u00e5 d\u00e4r jobbig och be dig t\u00e4nka efter vad som egentligen st\u00e5r ovan.<br \/>\nKlar? Bra. Hur m\u00e5nga av ovan p\u00e5st\u00e5enden tycket du passar in i v\u00e5r valuta?<br \/>\nDelbara? Ja visst. Det g\u00e5r bra att v\u00e4xla en tia mot tio enkronor.<br \/>\nStandardiserad och godk\u00e4nt? Ja. Det ordnar staten och riksbanken.<br \/>\nDess v\u00e4rde n\u00e5gorlunda konstant? Nu blir det lite sv\u00e5rare. Detta beror p\u00e5 tid. Under en vecka \u00e4ndras inte en kronas v\u00e4rde s\u00e4rskilt mycket. Men p\u00e5 l\u00e4ngre tid minskar dina kronor i v\u00e4rde. K\u00f6pkraften f\u00f6r en krona minskar.<br \/>\nL\u00e5t mig \u00e5terg\u00e5 till min glass. Om jag idag vill k\u00f6pa motsvarande glass som jag k\u00f6pte f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r sedan kostar den lite mer. N\u00e4rmare best\u00e4mt f\u00e5r jag betala 21 kronor f\u00f6r motsvarande glass idag. Om vi r\u00e4knar lite inser vi ganska snart att en krona 1981 bara \u00e4r v\u00e4rd 19% idag (4\/21 = 0,190476). Hade jag sparat mina 4 kronor i min spargris hade jag sj\u00e4lvklart haft kvar mina 4 kronor, men de hade bara r\u00e4ckt till 19% av vad jag f\u00e5tt 1981.<br \/>\nDet som har gjort att pengarna minskat i v\u00e4rde \u00e4r <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Inflation\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">inflation<\/a>. Krasst s\u00e5 har Riksbanken tryckt upp massor med nya pengar under \u00e5ren som g\u00e5tt, vilket gjort att pengarna tappat i v\u00e4rde. K\u00f6pkraften har minskat.<br \/>\nPonera nu att jag ist\u00e4llet f\u00f6r 4 kronor f\u00e5tt 4000 kronor. En rik gosse hade jag varit. Hade jag sparat dom i min spargris hade jag haft k\u00f6pkraft motsvarande 760 kronor kvar. En &#8220;f\u00f6rlust&#8221; p\u00e5 3240 kronor.<br \/>\nVisst s\u00e4ger ni, men vem sparar sina pengar i madrassen? S\u00e4tt in dom p\u00e5 ett sparkonto s\u00e5 hade du haft kvar alla pengarna och lite till, dom hade faktiskt v\u00e4xt! Det \u00e4r s\u00e5 banken vill att du ska t\u00e4nka. Som b\u00e4st hade pengarna beh\u00e5llit sitt v\u00e4rde. Snitt r\u00e4ntan de senaste 10 \u00e5ren har varit 3%. Sp\u00e4nnande nog har \u00e4ven snitt-inflationen varit 3%. Men detta \u00e4r ett l\u00f6mskt spel. Om r\u00e4ntan \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n inflationen f\u00f6r just den perioden pengarna sitter p\u00e5 ett sparkonto s\u00e5 kan du f\u00e5 en \u00f6kning av v\u00e4rdet och tv\u00e4rt om om inflationen \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n r\u00e4ntan en v\u00e4rdeminskning.<br \/>\nS\u00e5 \u00e4r Svenska Kronor per definition bra pengar? Har de ett n\u00e5gorlunda konstant v\u00e4rde?<br \/>\nPengars v\u00e4rde \u00e4r egentligen rent psykologiskt. F\u00f6r dig kanske det \u00e4r ot\u00e4nkbart att en 100-lapp skulle bli helt v\u00e4rdel\u00f6s. Det \u00e4r v\u00e5r <strong>tro<\/strong> att pengarna har ett v\u00e4rde, som ger dem ett v\u00e4rde.Tittar du p\u00e5 en 100-lapp s\u00e5 \u00e4r den egentligen inget annat \u00e4n papper, f\u00e4rg och en metallremsa. R\u00e5varuv\u00e4rdet \u00e4r v\u00e4ldigt litet. Mynten var en g\u00e5ng i tiden en annan sak. D\u00e5 fick pengarna sitt v\u00e4rde genom att dessa mynt faktiskt hade en v\u00e4rdefull metall i sig. Dessa metaller var silver och guld. \u00c4ven om pr\u00e4glingen av myntet inte gav det dess v\u00e4rde s\u00e5 hade metallen ett inbyggt v\u00e4rde. Du kunde ta med ett svenskt silvermynt (t.ex en 2 krona) utomlands och \u00e4nd\u00e5 anv\u00e4nda den, inte f\u00f6r att den var svensk utan f\u00f6r att den hade ett silverv\u00e4rde.<br \/>\nS\u00e5 om du vann en miljon kronor i dag, skulle du s\u00e4tta in dessa p\u00e5 ett sparkonto? En stor risk \u00e4r att denna miljon inte \u00e4r v\u00e4rd mer \u00e4n 190000 kronor om 30 \u00e5r&#8230;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr. L\u00e5t mig \u00e5terigen ta er med i min egen tankev\u00e4rld och hur det visade sig att jag hela tiden blev fattigare. Som liten minns jag v\u00e4l hur min mormor gav mig fyra kronor f\u00f6r att k\u00f6pa&#8230; <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2013\/11\/05\/inflation-och-vad-som-ger-pengar-dess-varde\/\">Continue Reading &rarr;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[96,319,354,616,741],"class_list":["post-23","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","tag-betalmedel","tag-guld","tag-inflation","tag-pengar","tag-silver"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}