{"id":1511,"date":"2016-06-16T09:55:39","date_gmt":"2016-06-16T07:55:39","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.com\/?p=1511"},"modified":"2016-06-16T09:55:39","modified_gmt":"2016-06-16T07:55:39","slug":"ekonomisk-dissonans-prepperse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2016\/06\/16\/ekonomisk-dissonans-prepperse\/","title":{"rendered":"Ekonomisk dissonans #prepperSE"},"content":{"rendered":"<p>Medans grannarna frenetiskt klipper gr\u00e4set och p\u00e5tar i sina tr\u00e4dg\u00e5rdar har jag tankarna p\u00e5 helt annat h\u00e5ll. Det \u00e4r n\u00e5got som st\u00f6rt mig under en l\u00e4ngre tid och som jag hoppas bara \u00e4r n\u00e5got som jag inte f\u00f6rst\u00e5r. L\u00e5t mig b\u00f6rja i Sverige och <a href=\"http:\/\/www.riksbank.se\/sv\/Press-och-publicerat\/Pressmeddelanden\/2016\/prm160421\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Riksbankens senaste pressmeddelande<\/a> g\u00e4llande r\u00e4ntebeskedet, som kom 2016-04-21:<\/p>\n<blockquote><p>&#8220;<em>Riksbankens penningpolitik har bidragit till en starkare konjunktur och stigande inflation<\/em>&#8220;<\/p><\/blockquote>\n<p><div id=\"attachment_1526\" style=\"width: 434px\" class=\"wp-caption alignright\"><a href=\"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.lan\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png\"><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1526\" class=\" wp-image-1526\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.lan\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?resize=424%2C216\" alt=\"OMX30 per m\u00e5nad sedan 1986\" width=\"424\" height=\"216\" srcset=\"https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?w=1920&amp;ssl=1 1920w, https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?resize=300%2C153&amp;ssl=1 300w, https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?resize=1024%2C524&amp;ssl=1 1024w, https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?resize=768%2C393&amp;ssl=1 768w, https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?resize=1536%2C786&amp;ssl=1 1536w, https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?resize=1568%2C802&amp;ssl=1 1568w, https:\/\/i0.wp.com\/urvaken.se\/wp-content\/uploads\/2016\/06\/screenshot_2016-06-16_09-53-58.png?w=1352&amp;ssl=1 1352w\" sizes=\"auto, (max-width: 424px) 100vw, 424px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1526\" class=\"wp-caption-text\">OMX30 per m\u00e5nad sedan 1986<\/p><\/div><br \/>\nDetta \u00e4r den f\u00f6rsta meningen. Riksbanken sl\u00e5r sig allts\u00e5 p\u00e5 br\u00f6stet f\u00f6r att de skapat en starkare konjunktur (och stigande inflation). L\u00e4ser man vidare inser man ganska snart att l\u00e4get inte \u00e4r s\u00e5 bra som sammanfattningen och inledningen g\u00f6r g\u00e4llande. \u00c4nd\u00e5 envisas politiker och ekonomer att tala om en &#8220;\u00e5terh\u00e4mtning&#8221;.<br \/>\nI september 2008 toppade den <a href=\"http:\/\/www.ekonomifakta.se\/Fakta\/Ekonomi\/Finansiell-utveckling\/Styrrantan\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">svenska repor\u00e4ntan<\/a> p\u00e5 4,75%. I augusti 2009 var r\u00e4ntan nere p\u00e5 0,25% i och med finanskrisen 2007-2008. Vi hade en svag \u00f6kning fr\u00e5n juli 2010 till november 2011 d\u00e4r r\u00e4ntan toppade p\u00e5 2%. Sedan har r\u00e4ntan sjunkit och sedan februari 2015 har vi haft en negativ r\u00e4nta.<br \/>\nAllts\u00e5 hade vi, om man enbart tittar p\u00e5 repor\u00e4ntan, en svag ekonomisk \u00e5terh\u00e4mtning under 2010 och 2011 f\u00f6r att sedan \u00e5ter falla tillbaka, och det till v\u00e4rre niv\u00e5er \u00e4n under Leman-Brothers-kraschen. R\u00e4ntan ber\u00e4ttar en historia som rimmar illa med &#8220;<em>starkare konjunktur<\/em>&#8220;. Men visst, r\u00e4ntan kan ju anv\u00e4ndas till annat, som att till exempel &#8220;f\u00f6rsvara&#8221; den Svenska Kronan och h\u00e5lla svensk export konkurrenskraftig.<br \/>\nRiksbanken anv\u00e4nder ett annat medel f\u00f6r att &#8220;<em>s\u00e4kerst\u00e4lla en god utveckling i svensk ekonomi<\/em>&#8220;. Detta \u00e4r att k\u00f6pa <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Obligation\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">statsobligationer<\/a>. Under Q2 2016 k\u00f6ps det statsobligationer f\u00f6r 45 miljarder SEK. N\u00e4r en riksbank k\u00f6per statsobligationer brukar det \u00e4ven kallas kvantitativa l\u00e4ttnader, p\u00e5 engelska &#8220;Quantitative easing&#8221; (QE). Och Riksbanken \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n den enda riksbanken som g\u00f6r detta. Vad det i praktiken betyder \u00e4r att Riksbanken trycker nya pengar f\u00f6r att k\u00f6pa statsobligationer och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tillf\u00f6r mer pengar till ekonomin, vilket allt som oftast leder till \u00f6kad inflation i slut\u00e4ndan, n\u00e5got som Riksbanken efterstr\u00e4var i nul\u00e4get.<br \/>\nBlickar man ut i v\u00e4rlden \u00e4r situationen mer eller mindre den samma. I USA <a href=\"http:\/\/www.bloomberg.com\/news\/articles\/2016-06-15\/yellen-seems-to-sign-on-to-summers-view-of-lingering-low-rates\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">meddelade nyss<\/a> Federal Reserve (FED) att de l\u00e4mnar r\u00e4ntan of\u00f6r\u00e4ndrad, trots att de senast i december 2015 f\u00f6rutsp\u00e5dde en r\u00e4ntebana med fyra r\u00e4nteh\u00f6jningar under 2016.<br \/>\nI EU har nu Europeiska Centra Banken (ECB) inf\u00f6rt ytterligare st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder som komplement till QE. Detta kallas CSPP (<a href=\"https:\/\/www.ecb.europa.eu\/mopo\/implement\/omt\/html\/cspp-qa.en.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Corporate Sector Purchase Programme<\/a>) och g\u00e5r m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r ECB att k\u00f6pa privat\u00e4gda f\u00f6retags l\u00e5n. Mig veterligen har n\u00e5got liknande aldrig skett, i alla fall inte p\u00e5 s\u00e5 stor skala.<br \/>\nI Asien p\u00e5g\u00e5r samma st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder som i V\u00e4st. S\u00e4rskilt i Japan har QE g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt att det knappt inte l\u00e4ngre finns mer skulder att k\u00f6pa upp f\u00f6r den japanska centralbanken. I Kina devalveras nu valutan p\u00e5 l\u00f6pande band, men i sm\u00e5 steg, f\u00f6r att h\u00e5lla den enorma exportmarknaden flytande.<br \/>\nDet finns massor av fler exempel p\u00e5 l\u00e4nder d\u00e4r centralbankerna har inf\u00f6rt extrema st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rder. Hela min po\u00e4ng \u00e4r denna. Varf\u00f6r beh\u00f6ver centralbankerna ta till kris\u00e5tg\u00e4rder, som minusr\u00e4nta och QE, om ekonomin \u00e4r i en \u00e5terh\u00e4mtning, som s\u00e5 g\u00e4rna kommuniceras fr\u00e5n b\u00e5de centralbankschefer och politiker? Dessa har p\u00e5g\u00e5tt sedan 2007 och aldrig slutat.<br \/>\nTittar man p\u00e5 v\u00e4rldens b\u00f6rser har dessa i princip enbart stigit sedan botten 2008. Det \u00e4r ju inte konstigt. Med noll- eller minus-r\u00e4nta kan i princip inte pengar l\u00e4ngre placeras i r\u00e4nteb\u00e4rande medel (r\u00e4ntefonder, statsobligationer etc) d\u00e5 dessa inte ger en avkastning att tala om. Allts\u00e5 m\u00e5ste placerare v\u00e4nda sig till aktiemarknaden f\u00f6r att f\u00e5 en avkastning v\u00e4rd namnet. Dessutom st\u00e5r centralbankerna beredda att &#8220;g\u00f6ra vad som kr\u00e4vs&#8221; f\u00f6r att h\u00e5lla ekonomin i g\u00e5ng. Detta kan om\u00f6jligtvis vara det nya normala. Centralbanker kan inte absorbera hur mycket som helst genom QE eller st\u00f6dk\u00f6p av olika ekonomiska instrument (l\u00e4s skulder).<br \/>\nKanske \u00e4r det logiskt att den officiella kommunikationen alltid \u00e4r att det p\u00e5g\u00e5r en ekonomisk \u00e5terh\u00e4mtning. All ekonomi bygger p\u00e5 psykologi och f\u00f6rtroende. S\u00e5 l\u00e4nge b\u00f6rserna g\u00e5r &#8220;bra&#8221; kommer troligen gemene man att sitta still i b\u00e5ten. Men ingenting varar f\u00f6r evigt. F\u00f6rr eller senare kommer en l\u00e5gkonjunktur och om det vi befinner oss i \u00e4r en h\u00f6gkonjunktur undrar jag vad det finns att ta till f\u00f6r medel att stimulera ekonomin vid en l\u00e5gkonjunktur.<br \/>\nDet \u00e4r ju f\u00f6rst\u00e5s helt m\u00f6jligt att jag inte f\u00f6rst\u00e5r hur makroekonomi fungerar. Mer \u00e4n troligt eftersom jag inte har n\u00e5gon som helst utbildning p\u00e5 omr\u00e5det. Men jag kan i alla fall se hur de som \u00e4r experter agerar och vad de s\u00e4ger. N\u00e4r praktisk handling g\u00e5r stick i st\u00e4v med vad som s\u00e4gs blir jag mist sagt fundersam.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Medans grannarna frenetiskt klipper gr\u00e4set och p\u00e5tar i sina tr\u00e4dg\u00e5rdar har jag tankarna p\u00e5 helt annat h\u00e5ll. Det \u00e4r n\u00e5got som st\u00f6rt mig under en l\u00e4ngre tid och som jag hoppas bara \u00e4r n\u00e5got som jag inte f\u00f6rst\u00e5r. L\u00e5t mig&#8230; <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2016\/06\/16\/ekonomisk-dissonans-prepperse\/\">Continue Reading &rarr;<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[4,17],"tags":[117,194,199,616,633,670,693],"class_list":["post-1511","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-preppning","tag-borskrasch","tag-ecb","tag-ekonomi-2","tag-pengar","tag-politik","tag-qe","tag-riksbanken"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1511","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1511"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1511\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1511"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1511"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1511"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}