{"id":132,"date":"2014-04-25T11:03:31","date_gmt":"2014-04-25T09:03:31","guid":{"rendered":"http:\/\/urvaken.wordpress.com\/?p=132"},"modified":"2014-04-25T11:03:31","modified_gmt":"2014-04-25T09:03:31","slug":"adelemetallen-silver","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/2014\/04\/25\/adelemetallen-silver\/","title":{"rendered":"\u00c4delmetallen Silver"},"content":{"rendered":"

Att investera i \u00e4delmetaller kan verka f\u00f6rlegat och omodernt. Vill man vara hipp kan man ju alltid k\u00f6pa papperscertifikat f\u00f6r \u00e4delmetaller, men d\u00e5 missar man hela po\u00e4ngen. Vid flera tillf\u00e4llen har jag skrivit om \u00e4delmetaller och hur dessa fungerar som en s\u00e4kerhet mot inflation. Dock finns det fler anledningar till att \u00e4ga \u00e4delmetall. Detta g\u00e4ller b\u00e5de guld och silver, men \u00e4ven palladium och platina (men guld och silver har en l\u00e5ng historik av att vara pengar).
\nBanken<\/strong>
\n\"\"Har du dina besparingar p\u00e5 banken i en form eller annan (sparkonto, fonder, aktier etc) finns det alltid risker. En av riskerna \u00e4r s\u00e5 klart att t.ex aktier eller fonder sjunker i v\u00e4rde. En annan risk \u00e4r att banken g\u00e5r i konkurs. Har du funderat p\u00e5 vad som skulle h\u00e4nda om just din bank gick i konkurs? Staten har f\u00f6rvisso en ins\u00e4ttningsgaranti p\u00e5 \u20ac100000, och s\u00e5 mycket pengar har kanske inte de flesta. Sant. Men f\u00f6r att en av v\u00e5ra st\u00f6rre banker ska g\u00e5 i konkurs kr\u00e4vs ocks\u00e5 n\u00e5got lite st\u00f6rre. Det troliga \u00e4r att om t.ex Swedbank skulle g\u00e5 i konkurs s\u00e5 \u00e4r risken \u00f6verh\u00e4ngande att \u00e4ven staten \u00e4r i stora ekonomiska problem och s\u00e5ledes kommer ha sv\u00e5rt att inf\u00f6rliva ins\u00e4ttningsgarantin.
\nPonera att Swedbank har tv\u00e5 miljoner konton, varje konto har i snitt 10000 kr. D\u00e5 \u00e4r det 20 miljarder som ska ut fr\u00e5n statskassan. Bet\u00e4nk dock var statens pengar kommer fr\u00e5n. Skatter. Just det, du f\u00e5r sj\u00e4lv betala f\u00f6r att f\u00e5 tillbaka dina pengar. Listigt. \u00c4n v\u00e4rre \u00e4r det om en annan bank \u00e4n din egen g\u00e5r om kull. D\u00e5 f\u00e5r du betala f\u00f6r andra m\u00e4nniskor ska f\u00e5 tillbaka sina besparingar.
\nLitar du p\u00e5 valutan?<\/strong>
\nN\u00e4r vi nu konstaterat att banker kanske inte \u00e4r den mest s\u00e4kra formen s\u00e5 kommer vi till n\u00e4sta anledning till att k\u00f6pa \u00e4delmetaller – v\u00e4rdet i valutan. \u00c4ven om du l\u00e4gger kontanter i madrassen (eller i bankfack hemma, eller hur du nu v\u00e4ljer att f\u00f6rvara dessa papperslappar) s\u00e5 \u00e5terst\u00e5r fr\u00e5gan hur du kan vara s\u00e4ker p\u00e5 att du kan anv\u00e4nda dessa f\u00f6r att k\u00f6pa n\u00e5got i framtiden.
\nInte nog med att staten hela tiden g\u00f6r vissa sedlar oanv\u00e4ndbara genom att fasa ut dessa till nyare val\u00f6rer eller annan formgivning. Titta g\u00e4rna p\u00e5 Riksbankens sida<\/a> f\u00f6r vilka sedlar som har vunnits och haft ett v\u00e4rde, som idag \u00e4r helt v\u00e4rdel\u00f6sa.
\nSedan har vi det inbyggda problemet med valutor vilket \u00e4r inflation, men det har jag ju redan<\/a> skrivit om<\/a>.
\n\"\"<\/strong>
\nVarf\u00f6r silver och inte guld?<\/strong>
\nVad \u00e4r det d\u00e5 som g\u00f6r att jag sj\u00e4lv k\u00f6per fysiskt silver och inte guld? F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 \u00e4r silvret mycket billigare \u00e4n guld. Det g\u00f6r att jag varje m\u00e5nad kan k\u00f6pa lite silver, ist\u00e4llet f\u00f6r att v\u00e4nta tio m\u00e5nader och k\u00f6pa samma vikt i guld. F\u00f6r det andra s\u00e5 \u00e4r silvret idag v\u00e4ldigt underv\u00e4rderat. Det \u00e4r inte bara jag som tycker\/tror det, utan det r\u00e4cker med att titta p\u00e5 vilken marknadspremie det fysiska silvret har \u00f6ver det s\u00e5 kallade “spot-priset”. P\u00e5 Liberty Silver kan du l\u00e4sa<\/a> hur det fungerar samt hur pappers-silver \u00e4r manipulerat<\/a>. Detta g\u00f6r att det, f\u00f6rutom sj\u00e4lva tryggheten att fysiskt ha metallen i handen, finns en potential att silvret \u00f6kar mer i v\u00e4rde \u00e4n guld vid en ekonomisk kris, f\u00f6r den delen \u00e4ven utan en kris.
\nEnkel matematik<\/strong>
\nI jorden finns b\u00e5de guld och silver. F\u00f6rh\u00e5llandet \u00e4r ungef\u00e4r 17:1. F\u00f6r 17 gram silver finns 1 gram guld. Priset b\u00f6r rimligtvis \u00e5terspegla detta. Guldet b\u00f6r vara 17 g\u00e5nger dyrare \u00e4n silver. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r dagens f\u00f6rh\u00e5llande 66:1 p\u00e5 priset. Ett gram guld kostar 66 g\u00e5nger mer \u00e4n ett gram silver. Prispotentialen \u00e4r allts\u00e5 att silver, baserat p\u00e5 naturlig f\u00f6rekomst, ska stiga med ganska mycket mot nuvarande pris.
\nDagens silverpris \u00e4r 128,67 kr per troy ounce (1 troy ounce = 31,0797101449 gram). Priset p\u00e5 guld \u00e4r idag 8502,29 kr per troy ounce. Om vi delar 8502,29 p\u00e5 17 f\u00e5r vi ca 500 kr. D\u00e4r har vi det naturliga priset p\u00e5 silver om vi enbart r\u00e4knar p\u00e5 det naturliga f\u00f6rh\u00e5llandet till guld. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter s\u00e5 klart att priset p\u00e5 guld inte \u00e4r manipulerat ned\u00e5t.
\nAndra faktorer<\/strong>
\nSedan har vi annat som p\u00e5verkar (eller borde p\u00e5verka) silvrets pris upp\u00e5t. Silver \u00e4r en industrimetall och anv\u00e4nds i allt fr\u00e5n elektronik till speglar. Efterfr\u00e5gan p\u00e5 industriellt silver har \u00f6kat fr\u00e5n 42% 2003 till 45% 2013. I och med att silver \u00e4r s\u00e5 pass billigt behandlas det d\u00e4refter n\u00e4r dess produkt kasseras. Det \u00e5tervinns aldrig. Merparten av allt silver som utvunnits finns i dag p\u00e5 soptippar och att \u00e5tervinna det i efterhand \u00e4r i princip om\u00f6jligt (f\u00f6r kostnadsineffektivt). Guld d\u00e4remot kastas aldrig. Det \u00e5tervinns. N\u00e4stan allt guld som kommit upp ur marken finns kvar.
\n

\"\"

Amerikanska senatorn Ron Paul h\u00e5ller ett silvermynt i senaten<\/p><\/div>
\nPersonligen finner jag det v\u00e4ldigt tillfredsst\u00e4llande att ha mitt silver d\u00e4r jag kan ta fram det och h\u00e5lla i det, En intressant observation \u00e4r att alla som f\u00e5r se ett uns silvermynt instinktivt f\u00f6rst\u00e5r att detta \u00e4r pengar och har ett v\u00e4rde. \u00c4n tydligare blir det om du visar ett guldmynt. Silver och guld \u00e4r s\u00e5 djupt rotat i v\u00e5ra sinnen att vi k\u00e4nner igen dess v\u00e4rde \u00e4ven om vi tycker oss veta s\u00e5 mycket om ekonomi.
\nProva sj\u00e4lv, k\u00f6p ett uns silver och h\u00e5ll det i din hand. Visa det f\u00f6r din familj. Du kommer att bli f\u00f6rv\u00e5nad.
\nOvan inl\u00e4gg \u00e4r inte sponsrat av n\u00e5gon och jag har inga personliga intressen (varken ekonomiska eller andra) i f\u00f6retag som hanterar \u00e4delmetaller. Jag tillhandah\u00e5ller inte ekonomiska r\u00e5d utan beskriver enbart hur jag personligen t\u00e4nker kring ekonomi.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att investera i \u00e4delmetaller kan verka f\u00f6rlegat och omodernt. Vill man vara hipp kan man ju alltid k\u00f6pa papperscertifikat f\u00f6r \u00e4delmetaller, men d\u00e5 missar man hela po\u00e4ngen. Vid flera tillf\u00e4llen har jag skrivit om \u00e4delmetaller och hur dessa fungerar som… Continue Reading →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"advanced_seo_description":"","jetpack_seo_html_title":"","jetpack_seo_noindex":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[319,369,616,741],"class_list":["post-132","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","tag-guld","tag-investering","tag-pengar","tag-silver"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=132"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/132\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=132"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=132"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=132"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}