{"id":489,"date":"2015-03-18T17:43:19","date_gmt":"2015-03-18T15:43:19","guid":{"rendered":"https:\/\/urvaken.wordpress.com\/?page_id=489"},"modified":"2015-03-18T17:43:19","modified_gmt":"2015-03-18T15:43:19","slug":"shft-scenarier","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/urvaken.se\/index.php\/prepping\/shft-scenarier\/","title":{"rendered":"SHFT-scenarier"},"content":{"rendered":"

K\u00e4rnvapenkrig mot Sverige<\/h1>\n

Bakgrund<\/strong><\/p>\n

War. War never changes.
\n– Fallout<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Sedan USA detonerade de tv\u00e5 f\u00f6rsta k\u00e4rnvapenladdningarna \u00f6ver Japan under andra v\u00e4rldskriget har det aldrig anv\u00e4nds n\u00e5gra k\u00e4rnvapen i en v\u00e4pnad konflikt. Anledningen har dels varit teorin om MAD (Mutually Assured Destruction) och teorin om en nukle\u00e4ra vinter. MAD betyder att om USA skulle anfalla Sovjetunionen,eller tv\u00e4rt om, med interkontinentala k\u00e4rnvapen skulle den andra parten hinna avfyra sina egna\u00a0interkontinentala k\u00e4rnvapen och p\u00e5 s\u00e5 sett skulle b\u00e5da parter bli utpl\u00e5nade. Hand i hand med MAD g\u00e5r ocks\u00e5 teorin om den nukle\u00e4ra vintern som skulle f\u00f6lja i sp\u00e5ren av ett fullskaligt k\u00e4rnvapenkrig. S\u00e5ledes skulle det vara om\u00f6jligt f\u00f6r n\u00e5gon part att starta ett globalt k\u00e4rnvapenkrig.
\n\"\"Problemet
\n<\/strong>Dock visar det sig att allt ovan inte helt st\u00e4mmer. Teorin om den nukle\u00e4ra vintern<\/a> \u00e4r inte annat \u00e4n en teori som ivrigt anammats av b\u00e5de Sovjetunionen och fredsr\u00f6relsen i v\u00e4st. Att alla v\u00e4rldens k\u00e4rnvapen skulle kunna utrota m\u00e4nskligheten flera g\u00e5nger om f\u00f6ruts\u00e4tter att alla m\u00e4nniskor befinner sig p\u00e5 samma plats som d\u00e4r k\u00e4rnvapnen detonerar. Dessutom \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i modellerna g\u00e4llande askmolnens varaktighet och spridning starkt ifr\u00e5gasatta.
\nDet visar sig ocks\u00e5 att t.ex Sovjetunionen aldrig planerade<\/a> annat \u00e4n f\u00f6r ett k\u00e4rnvapenkrig under det kalla kriget. Denna doktrin ligger fortfarande till stor del<\/a> kvar i dagens Ryssland<\/a>. Att anv\u00e4nda k\u00e4rnvapen som de-eskalerande metod \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som \u00e4r fullt uttalat fr\u00e5n Rysk sida. Att USA och NATO skulle starta ett k\u00e4rnvapenkrig \u00e4r dock mindre troligt, men inte uteslutet om man anser att det inte finns n\u00e5got annat taktiskt val \u00e4n en preemtiv attack. Med tanke p\u00e5 l\u00e4get i Ukraina kan den konflikten l\u00e4tt eskalera till ett skymningsl\u00e4ge<\/a>.
\nAtt Sverige skulle kunna h\u00e5lla sig neutral i en konflikt mellan Ryssland och NATO \u00e4r bara naivt att tro. Varken Sovjetunionen eller Ryssland har n\u00e5gonsin sett Sverige som neutralt. I alla planer som framkommit har Sverige alltid r\u00e4knats till NATO. Det spelar ingen roll hur mycket vi pratar om neutralitet och alliansfrihet. Ser en fiende oss som en del av en allians kan vi inte annat \u00e4n att r\u00e4kna med att bli behandlade som en del av denna av en fiende.
\nCentralt i alla scenarier ligger Gotland. Den som besitter Gotland kan kontrollera hela \u00d6stersj\u00f6n, och mer d\u00e4r till, med hj\u00e4lp av avancerat luftv\u00e4rn, kryssningsrobotar och flygvapen. Kan Ryssland ta Gotland<\/a> innan de g\u00f6r en ansats<\/a> mot t.ex Baltikum eller Polen f\u00f6rnekas NATO sj\u00f6 och luftv\u00e4gar f\u00f6r att unds\u00e4tta sina allierade. Omv\u00e4nt kan man ocks\u00e5 ponera att NATO helt sonika g\u00e5r in och tar Gotland just f\u00f6r att f\u00f6rhindra att Ryssland f\u00e5r detta \u00f6vertag.
\nKonsekvenser<\/strong>
\n

\"\"<\/a>

Fr\u00e5n Om kriget kommer. Publicerat p\u00e5 Skymningsl\u00e4ge<\/a>.<\/p><\/div>
\nSkulle Ryssland v\u00e4lja att anfalla Gotland som en del i ett st\u00f6rre skede kan vi vara ganska s\u00e4kra p\u00e5 att svenska milit\u00e4ra m\u00e5l kommer att bombas<\/a>. Har vi tur sker det med konventionella vapen, har vi otur g\u00e5r Ryssland all-in och anv\u00e4nder k\u00e4rnvapen. R\u00e5kar man bo i n\u00e4rheten av ett (av Ryssland uppfattat) milit\u00e4rt strategiskt m\u00e5l kommer du att i b\u00e4sta fall drabbas, i v\u00e4rsta fall inte \u00f6verleva. Lars Wilder\u00e4ng p\u00e5 bloggen Cornucopia har p\u00e5 Nukemap placerat ut troliga m\u00e5l<\/a> och du kan sj\u00e4lv se konsekvenserna av ett s\u00e5dant scenario.
\nKonsekvenserna stannar dock inte bara vid de direkta skadorna orsakade av k\u00e4rnvapenexplosionerna och de indirekta skadorna via radioaktivt nedfall. D\u00e5 Sverige angrips milit\u00e4rt kommer hela v\u00e5rt samh\u00e4lle att skakas i grunden. Fienden kommer inte att n\u00f6ja sig med att detonera k\u00e4rnvapen. F\u00f6r att f\u00e5 ut st\u00f6rsta m\u00f6jliga effekt kommer troligtvis sabotagef\u00f6rband att sl\u00e5 ut str\u00f6mf\u00f6rs\u00f6rjning, radio- och telekommunikation och transportleder. Hamnar kommer att mineras och flygplatser att bombas. Internetf\u00f6rbindelser till kontinenten kommer att sl\u00e5s ut. Vi kommer, som civilbefolkning, att bli isolerade.
\nExakt hur det geopolitiska och milit\u00e4rstrategiska spelas ut l\u00e5ter jag andra spekulera vidare i. F\u00f6r civilbefolkningen handlar det nu om att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6verleva i en postnukle\u00e4r v\u00e4rld d\u00e4r stora omr\u00e5den \u00e4r radioaktivt kontaminerade. Idag saknas den till och med den mest grundl\u00e4ggande kunskapen om hur man skyddar sig mot radioaktiv bel\u00e4ggning. F\u00f6rr kunden man l\u00e4sa sig till informationen i t.ex “Om kriget kommer”. Dagens medelsvensk kommer troligen, felaktigt, att dra slutsatsen att allt \u00e4r f\u00f6rlorat och helt sonika ge upp. Nidbilden att det inte g\u00e5r att \u00f6verleva ett k\u00e4rnvapenkrig \u00e4r djupt rotad. Moralen i samh\u00e4llet kommer initialt att vara p\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ga niv\u00e5er att apati kanske kommer n\u00e4rmst att beskriva situationen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det otroligt viktigt att sj\u00e4lv inte dras med<\/a> i en slags kollektiv depression.
\nSom prepper f\u00e5r man f\u00f6rbereda sig p\u00e5 att kunna klara sig i ett skyddsrum, k\u00e4llare eller annat skydd under 2-4 veckor utan att alls l\u00e4mna sitt skydd. D\u00e4refter har f\u00f6rhoppningsvis radioaktiviteten g\u00e5tt ner s\u00e5 pass mycket att man kan vistas kortare stunder utomhus utan att riskera att f\u00e5 best\u00e5ende skador. Viktigt blir, f\u00f6rutom mat, vatten, medicin och sanitet, att kunna tillhandah\u00e5lla information via t.ex radio. Vidare kan man se till att ha Kaliumijodid f\u00f6r att skydda sk\u00f6ldk\u00f6rteln fr\u00e5n att ta skada av str\u00e5lning. Till sist kan man se till att l\u00e4sa p\u00e5 och inf\u00f6rskaffa kunskap kring vad som kan v\u00e4ntas vid en k\u00e4rnvapenexposition och hur man b\u00e4st agerar f\u00f6r att maximera chanserna att \u00f6verleva.
\nGr\u00e4v fort. Gr\u00e4v djupt.
\n[the_ad_placement id=”inject-inlagg”]<\/p>\n

Ekonomisk kollaps<\/h1>\n

F\u00f6rst ut i min serie med SHTF (Shit Hit The Fan) scenarion \u00e4r den ekonomiska kollapsen. Fokus kommer att ligga p\u00e5 hur dollarn kollapsar och tappar sin status som st\u00f6rsta reservvaluta<\/a>. Att den svenska kronan kollapsar \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s m\u00f6jligt och konsekvenserna skulle vara enorma f\u00f6r Sverige och oss som bor h\u00e4r, men vid en dollarkollaps ber\u00f6rs i princip hela v\u00e4rlden, Sverige inkluderat.
\nDetta \u00e4r ett<\/strong> t\u00e4nkbart scenario av m\u00e5nga d\u00e4r vi ser en ekonomisk kollaps intr\u00e4ffa. Situationen \u00e4r mycket komplex och v\u00e4ldigt sv\u00e5r att \u00f6versk\u00e5da.
\nBakgrund<\/strong>
\nDen amerikanska dollarn (USD) \u00e4r v\u00e4rldens mest k\u00e4nda, st\u00f6rsta och generellt g\u00e5ngbara valuta. Vad som historiskt gett dollarn sitt v\u00e4rde har varit att en USD har varit inv\u00e4xlingsbar mot fysiskt guld, den s\u00e5 kallade guldmynt foten. Under \u00e5ren har detta gradvis urholkats och den 15 augusti 1971 beordrade d\u00e5varande president Nixon att dollarn inte l\u00e4ngre var v\u00e4rd n\u00e5got guld alls. Vad som sedan dess ger dollarn sitt v\u00e4rde \u00e4r tillit och psykologi, som med alla andra s\u00e5 kallade fiat-valutor. Den amerikanska milit\u00e4ren har varit, och \u00e4r fortfarande, en stor del av denna tillit och kan agera som garant f\u00f6r att f\u00f6rsvara amerikanska ekonomiska intressen. Den amerikanska dollarn har varit s\u00e5 g\u00e5ngbar att den oftast varit h\u00f6gt v\u00e4rderad i l\u00e4nder med svag ekonomi och i princip alltid fungerat som betalmedel trots en annan inhemsk valuta.
\nProblemet<\/strong>
\nGrunden till problemet med den amerikanska dollarn ligger i den s\u00e5 kallade digitala sedelpressen. Federal Reserve (som f\u00f6r \u00f6vrigt inte alls \u00e4r federal eller statlig) kan helt godtyckligt trycka hur mycket dollar som helst och eftersom dollarn \u00e5tnjuter privilegiet att vara en reservvaluta p\u00e5verkar detta inte n\u00e4mnv\u00e4rt dollarns v\u00e4rde – initialt. Mer dollar i omlopp betyder att den amerikanska staten skulds\u00e4tter sig. Varje dollar \u00e4r egentligen en IOU (I oue you = jag \u00e4r skyldig dig), en skuld sedel, med ett l\u00f6fte att bli \u00e5terbetalat med r\u00e4nta. Sedan k\u00f6per externa akt\u00f6rer dessa dollar (amerikanska statliga v\u00e4rdepapper, statsskuldsv\u00e4xlar) och blir lovade r\u00e4nta.
\nProblematiken ligger givetvis i hur dessa ska kunna betalas tillbaka. F\u00f6r att kunna betala tillbaka en dollar med r\u00e4nta beh\u00f6vs det skapas mer dollar, som i sin tur ska betalas tillbaka i framtiden med r\u00e4nta. En om\u00f6jlig spiral att bryta. Den amerikanska statsskulden \u00e4r i skrivande stund uppe i $17,894,944,500,000. F\u00f6r att l\u00e4sa ut det: sjutton biljoner, \u00e5ttahundranittiofyra miljarder, niohundrafyrtiofyra miljoner, femhundra tusen amerikanska dollar.
\nDet hade v\u00e4l varit illa nog om den amerikanska statsskulden var s\u00e5 h\u00f6g men minskade, men det g\u00f6r den inte. Se nedan graf.
\n\"\"<\/a>
\nVad vi ser \u00e4r n\u00e5got som kan liknas vid en parabolisk \u00f6kning. Intressant att notera \u00e4r ocks\u00e5 att statsskulden b\u00f6rjade \u00f6ka efter 1971, efter att guldmynt foten lyftes. I grafen g\u00e5r ocks\u00e5 att utl\u00e4sa att oavsett politiskt styre kan eller vill inte USA f\u00e5 ner statsskulden. Anledningen kan vara s\u00e5 enkel att varje dollar som skapas m\u00e5ste betalas med r\u00e4nta. \u00c5tstramningar och nedsk\u00e4rningar m\u00e5ste till och skattetrycket skulle s\u00e4kert \u00f6ka markant, n\u00e5got som \u00e4r politiskt sj\u00e4lvmord i USA.
\nDetta kan givetvis inte forts\u00e4tta. Inflationen \u00e4r en het debatt i USA och m\u00e5nga tvivlar starkt p\u00e5 de officiella siffrorna och pekar ist\u00e4llet p\u00e5 vardagliga varor (bensin, socker, mj\u00f6l, mj\u00f6lk, k\u00f6tt) som stigit kraftigt i pris. Men nya USD m\u00e5ste skapas f\u00f6r att kunna betala r\u00e4nta p\u00e5 statsskulden och sedan l\u00e5nas det lite till f\u00f6r att ha r\u00e5d med att l\u00f6pande utgifter.
\nTar man ner situationen p\u00e5 en privatekonomisk niv\u00e5 blir det hela mer l\u00e4ttbegripligt. T\u00e4nk dig att du har bel\u00e5nat alla dina tillg\u00e5ngar till bristningsgr\u00e4nsen och f\u00f6r att n\u00e4sta m\u00e5nad ha r\u00e5d med att betala r\u00e4ntorna l\u00e5nar du \u00e4nnu mer pengar. Dessutom m\u00e5ste du l\u00e5na pengar till att ha r\u00e5d med mat, drivmedel, f\u00f6rsk\u00e4rningar etc. Ingen bank skulle godk\u00e4nna ett s\u00e5dant beteende.
\nI bakgrunden har vi ocks\u00e5 de s\u00e5 kallade BRICS-l\u00e4nderna; Brasilien, Ryssland, Indien, Kina (eng. China) och Sydafrika. Dessa har beslutat sig f\u00f6r att sluta anv\u00e4nda den amerikanska dollarn vid handel. Just detta \u00e5sidos\u00e4tter dollarn som reservvaluta, det som ger dollarn s\u00e5 stark st\u00e4llning. Dessutom bunkrar dessa l\u00e4nders riksbanker guld i rekordfart. Allt f\u00f6r att ha en trygghet i sina ekonomier som inte \u00e4r beroende av dollarn. BRICS-l\u00e4nderna \u00e4r bland de st\u00f6rsta \u00e4garna av amerikanska statsskuldsv\u00e4xlar<\/a>. Som gr\u00e4dde p\u00e5 moset har v\u00e4ldigt m\u00e5nga l\u00e4nder stora m\u00e4ngder amerikanska dollar som valuta reserv.
\n\"\"Historiskt har v\u00e4ldigt f\u00e5 valutor i v\u00e4rlden fungerat som reservvaluta l\u00e4ngre \u00e4n 100 \u00e5r. Tittar man p\u00e5 grafen ser man att enbart Spanien och Storbritannien har lyckats l\u00e4ngre, och d\u00e5 bara med n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r. Snittet \u00e4r 94 \u00e5r, precis s\u00e5 l\u00e4nge som USA \u00e5tnjutit detta privilegium. Varje \u00e5r som g\u00e5r minskar den statistiska sannolikheten att den amerikanska dollarn kommer att forts\u00e4tta som reservvaluta.
\nKollapsen<\/strong>
\nHur en kollaps av dollarn skulle b\u00f6rja \u00e4r sv\u00e5rt att sia om. Kanske s\u00e4ljer BRICS-l\u00e4nderna alla sina statsskuldsv\u00e4xlar samtidigt i en koordinerad attack p\u00e5 dollarn f\u00f6r att inf\u00f6ra en ny reservvaluta. Kanske tappar marknaden helt sonika f\u00f6rtroende f\u00f6r dollarn och s\u00e4ljer av sina dollar till f\u00f6rdel f\u00f6r andra valutor. Oavsett anledning \u00e4r risken bed\u00f6mt stor att dollarn kommer att tappa sin status som reservvaluta och d\u00e5 ocks\u00e5 sitt v\u00e4rde.
\nNedan \u00e4r ett fiktivt scenario hur det skulle kunna g\u00e5 till vid en dollar kollaps.
\n